I detta fiskereportage, Hugg på Gösfiske i Fisketidningen tar Henrik Nordberg från Örebro med oss när han sätter nytt pers.
Senaste tidens gösfiske har varit minst sagt trögt och förhållandena har varit dåliga. Blåsigt väder och tjuriga gösar har gjort fisket frustrerande svårt. Jag har dock nött på med uppstigning 04.30 för att hinna få några timmars fiske innan fisket blåst sönder. Då det förutom sambo även finns en åttamånaders liten son där hemma, är sömnbrist något av ett normaltillstånd så omställningen har inte varit allt för svår…
Nåväl, i vilket fall som helst har jag suttit med blodsprängda ögon i båten och stirrat stint på ekolodsskärmen i väntan på fetingekon och blött diverse jiggar i olika färg, form och storlek. Resultatet? Inget vidare. Visst dyker det upp fina ekon på skärmen då och då men de är otroligt svåra att hitta igen då fiskarna tycks simma mycket snabbt i det varma vattnet. De fiskar som man lyckats få stopp över verkar för det mesta helt ointresserade av betena som singlar ner.
Men, rätt vad det var fick jag plötsligt lite vind i seglen. En dags fiske avslutades med en 5,4 kg’s gös som sög i sig en 7-tums Berkley Ripple Minnow i färgen Natural. Fisken höll sig på ett djup kring 5-6 meter där det var ca 8 meter djupt. Jiggen trillade ner:
– PANG!
Direkt ett stenhårt hugg. Kompisen Andreas fick en på drygt 4 kg direkt efter.
Ett par dagar senare var det dags igen. Fisket var trögt även om fiskarna visade lite mer intresse och hängde med betydligt oftare än tidigare. Vi fick ganska snabbt några mindre gösar. Vi beslutade efter ett par timmar att ge oss av till en annan del av sjön som brukar kunna ge lite bättre fiskar. Det första som händer när vi kommer fram är att det tornar upp sig ett monstereko på skärmen på 8 meters djup över ca 10-11 meter och jag lyckas få stopp klockrent över fisken trots ganska hård vind.
Jag släpper ner samma jigg som 5,4’an högg på och responsen är omedelbar. Fisken stiger i rasande fart drygt en meter och klipper jiggen stenhårt. Jag sätter in ett riktigt hårt mothugg och vad det än är där nere så känns det tungt. Fisken hänger dock med oroväckande lätt några meter men sen blir det annat ljud i skällan. Fisken sätter en djävulsk fart ner mot botten och jag har ingenting att sätta emot.
Bromsen på MGX’en är nästan ställd i botten men det bara sprutar ut lina. Efter denna monsterrusning börjar fisken stångas med riktigt tunga knyckar och i varje knyck tar den närmare en meter lina. Skaplig pulshöjare! I det här läget började jag tro att det var en lite bättre gädda på kroken men då fisken kroknade rejält och hängde lätt med upp till ytan stod det snabbt klart att det var en lite bättre gös som fattat tycke för jiggen.
Henrik med en gös på 6,1 kg innan C&R
Väl uppe i båten pressade gösen ner vågnålen till 6,1 kg och nytt pers. Efter en snabb vägning, mätning och några bilder fick fisken friheten åter och jublet utbröt i båten. Så jävla gött!
Text & Foto: Hugg på Gösfiske, Henrik Nordberg, Örebro
