Här på Fiskemagasinet.se kan du hitta nyheter som är fiskerelaterade, urklipp ur tidningar inskickade av läsarna, med andra ord nyheter i både smått och stort om fiske i Sverige med omnejd.
E-posta in tips till; info@fiskemagasinet.se
Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten -positiv utveckling för räka och braxen men sämre för gädda och havskräfta
Nyheter
Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Rapporten tas fram av institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet och beskriver trenderna för de kommersiellt mest intressanta bestånden av fisk och skaldjur i havet och de fyra stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. I år beskrivs 50 arter fördelade på ett hundratal olika bestånd eller områden.
Rapporten presenterar också SLU:s och Internationella havsforskningsrådets, ICES, biologiska råd för förvaltning av bestånden och av hur mycket som kan fiskas. I ICES rådgivningsarbete deltar ett 50-tal forskare från SLU Aqua.
– Nordhavsräka i Västerhavet, makrill i Nordsjön och braxen i flera stora sjöar har haft en positiv beståndsutveckling och där bedömer vi att fisket kan ökas. Glädjande är också att siklöjan i Vättern och Mälaren börjat återhämta så pass att de skulle klara ett något högre fisketryck, säger Eddie Von Wachenfeldt, som är miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser och vetenskaplig redaktör för rapporten.
Betydligt värre är situationen för torsken i östra Östersjön och Kattegatt där ICES ger rådet att torskfisket ska stoppas helt 2020. Även för torsken i västra Östersjön samt i Skagerrak och Nordsjön vill ICES se kraftigt sänkta kvoter, med 43-54 respektive 51 procent.
–Torsken mår dåligt och det syns i både i minskad tillväxt och hög naturlig dödlighet. I östra Östersjön så finns en koppling till förändringar i ekosystemet där dåliga syreförhållanden, dålig tillgång till byten och parasitangrepp påverkar, men det är inte helt klarlagt hur allt samverkar, säger Eddie Von Wachenfeldt.
Även fångsterna av andra marina arter som gråsej, havskräfta, kummel, rödspätta och rödtunga bör minskas i Västerhavet.
När det gäller gös och gädda som bland annat är populära arter för fritidsfisket längs kusten så anser experterna vid SLU att fångsterna av båda arterna bör minskas i Egentliga Östersjön. Fångsterna av gös och gädda bör inte heller öka i de stora sjöarna.
–När det gäller arter som exempelvis gädda, gös och abborre är fritidsfiskets uttag betydligt större än yrkesfisket, och får en allt större betydelse för fiskebestånden. Men vi skulle behöva bättre data för att bättre kunna utvärdera beståndsutvecklingen från år till år, säger Eddie Von Wachenfeldt.
Rapporten bygger på data insamlad från yrkes- och fritidsfisket, samt på omfattande övervakning av fiskbestånden och analyser av nationella och internationella forskare.
De fiskar och skaldjur som ingår i översikten är viktiga indikatorer på hur miljön mår och en del av det akvatiska ekosystemet. En bra förvaltning behöver ha helhetssyn och en del av rapporten beskriver den ekosystembaserade fiskeriförvaltningen och de ekosystemstjänster som våra hav, sjöar och vattendrag levererar.
–En uppföljning av beståndens utveckling och vetenskapligt baserad rådgivning krävs för att få till en hållbar förvaltning. Rapporten ger även en lite bredare kunskap om olika bestånds utveckling, om vad som påverkar beståndens status och hur detta i sin tur påverkar andra arter, miljöer och ekosystemstjänster. Detta är viktigt för genomförandet av ekossystemansatsen som syftar till att uppnå en ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i fiskeförvaltningen, säger Fredrik Ljunghager, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Härifrån kan du ladda ner rapporten: Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten – resursöversikt 2019
Nu kan du köpa fiskekort för Gällivare kommun
Foto: Länsstyrelsen
Nyheter
Nu öppnar Länsstyrelsen åter försäljningen av det så kallade Gällivarekortet. Det gäller för fiske på statens vatten ovanför odlingsgränsen i Gällivare kommun. Informationsmaterialet som medföljer fiskekortet är nu uppdaterat med hänsyn till de förändringar som föranletts av Högsta domstolens dom i Girjasmålet.
Högsta domstolens beslut i Girjasmålet innebär att länsstyrelsen inte längre har rätt att upplåta fiske på den del av Gällivare kommun som utgörs av Girjas sameby. Eftersom Högsta domstolens beslut har omedelbar rättsverkan stoppade länsstyrelsen omedelbart all försäljning av det så kallade Gällivarekortet som fram till dess även omfattat Girjas samebys område ovanför odlingsgränsen.
– Vi stoppade försäljningen eftersom vårt informationsmaterial inte längre stämde med det område som vi får upplåta, säger David Bell, handläggare på Länsstyrelsen. – Nu har vi justerat informationen så att det tydligt framgår vilket område som Gällivarekortet gäller i, betonar David Bell.
Girjas sameby har meddelat att man tillåter de som löst säsongstillstånd för småviltsjakt att fortsätta att jaga enligt dessa under resten av jaktsäsongen. Vad gäller fiskekorten har Girjas sameby meddelat att man inte tillåter fiske på redan köpta årskort. För dem som redan köpt årskort för Gällivareområdet och haft för avsikt att fiska inom Girjas område kommer Länsstyrelsen därför att betala tillbaka fiskekortsavgiften om man så önskar. Återbetalning kommer att ske fram till den sista februari.
– Den som vill ha tillbaka fiskekortsavgiften ska vända sig till den återförsäljare där man köpt fiskekortet. Är dock kortet inköpt via internet så vänder man sig till Länsstyrelsen, förklarar David Bell.
Utfallet i Girjasmålet får också som följd att det kvoterade vattnet Tertojokk samt delar av bland annat Kaitum- och Kalix älvar inte längre ingår i länsstyrelsens upplåtelser.
Information om de aktuella avgränsningarna finns på Länsstyrelsens fiskekortbilagor för Gällivare- och Kiruna kommuner. Denna information finns även tillgänglig på länsstyrelsens webbplats.
Jakt och fiske inom Girjas sameby
Nyheter
UPPDATERAT // Efter förfrågan från Girjas sameby har Länsstyrelsen i Norrbottens län nu åter aktiverat Girjas jaktområde i NatureIT. Därmed kan befintliga innehavare av årets läns- och kommuntillstånd, som gäller t o m 30 juni 2020, aktivera jaktdygn enligt samma villkor och med samma begränsningar som tidigare. Enligt Girjas sameby blir det inte möjligt att köpa enstaka jaktdygnstillstånd inom Girjas-området.
Den 23 januari beslutade Högsta domstolen att Girjas sameby – men inte staten – har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns byområde ovanför odlingsgränsen. Domen trädde i kraft med omedelbar verkan och Länsstyrelsen tog därför bort möjligheten att ge tillstånd till jakt eller fiske i området.
Domen gäller endast jakt och fiske ovan odlingsgränsen inom en av länets samebyar.
— Det är Länsstyrelsen som även i fortsättningen hanterar, administrerar och upplåter småviltsjakten och fisket på statens mark ovan odlingsgränsen, med undantag för området Girjas sameby. Reglerna är desamma som tidigare för övriga delar av länet och vi har ingen anledning att förändra dessa. Länsstyrelsen ingen uppfattning om eller när eventuellt fler samebyar kommer att tillerkännas motsvarande rätt som Girjas fått med anledning av Högsta domstolens dom eller hur denna fråga kommer att hanteras, säger länsråd Johan Antti.
Uppdaterad den 29 januari
Projekt vill återställa Torneälven
Foto: Mostphotos
Nyheter
Gränsälven Torneälven har stor betydelse för både yrkesfiske och fritidsfiske i Norrbotten och för hela Östersjön. Tillsammans med Finland vill Länsstyrelsen i Norrbottens län genomföra ett åtgärdsprojekt i Torneälvens biflöden.
Hittills har 110 mil vattendrag inventerats på svenska sidan i TRIWA III-projektet som avslutades 2014. Men nu hoppas åtgärdsprojektet TRIWA LIFE återuppta återställning av älvens biflöden med tillhörande våtmarker.
Torneälvens avrinningsområde är gemensamt för Finland och Sverige och definieras av EU som ett internationellt vattendistrikt enligt EG:s Ramdirektiv för vatten (2000/60/EC). Syftet med direktivet är att förebygga en försämring av vattenmiljön och att åtgärda påverkade vattenmiljöer.
Återställningen skulle innebära bättre förutsättningar för allt liv i gränsälven samt öka produktionen av fisk och andra vattenlevande organismer.
Våtmarkerna skulle bättre kunna ta upp nederbörd och avsmältning. Samt ge ett högre motstånd mot översvämningar och binda en stor mängd koldioxid.
Under 2019 skickades en förfrågan om samarbete till finska jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet.
—Det är förutsättning att få med den finska sidan i projektet. Om inte Finland går med så kan vi inte genomföra projektet, säger Magnus Johansson, projektledare för ReArc.
Projektet beräknas få en budget på cirka 140 miljoner kronor och kan under den isfria tiden sysselsätta cirka 50 personer.
—Inom projektet är syftet att öka bevarande statusen inom det internationella distriktet i samarbete med de två grannländerna, Finland och Sverige. Tanken är att genomföra de åtgärdsförslag som är framtagna inom ett tidigare Intrereg projekt, TRIWA III, säger Magnus Johansson.
- Dela kunskap och erfarenheter mellan deltagande länder och parter
- Bredda och fördjupa samarbetena mellan myndigheter och forskningsinstitut i flera länder
- Att skapa gynnsamma förutsättningar för vattenlevande organismer (bland annat lax, utter. flodpärlmussla, gröntrollslända och öring)
- Bidra till att miljökvalitetsnormerna för ytvatten uppnås liksom miljömålet Levande sjöar och vattendrag
- Utföra åtgärder enligt gällande åtgärdsprogram
Efter projektet ökas möjligheten för sportfiske i älven och yrkesfiske i havet genom att den biologiska produktionen i älven stiger.