Här på Fiskemagasinet.se kan du hitta nyheter som är fiskerelaterade, urklipp ur tidningar inskickade av läsarna, med andra ord nyheter i både smått och stort om fiske i Sverige med omnejd.
E-posta in tips till; info@fiskemagasinet.se
Flera orsaker bakom laxens ohälsa
Foto: Håkan Carlstrand/Havs- och vattenmyndigheten
Nyheter
Rapporten ”Fortsatta undersökningar av laxsjuklighet under 2018” presenteras den 21 mars på konferensen ”Laxförvaltning för framtiden” i Luleå. Innehållet är framtaget av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tillsammans med Göteborgs universitet och SLU, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Rapporten diskuterar faktorer som hormonpåverkan, miljögifter och tiaminbrist som bitar i pusslet bakom laxsjukdomar.
Inför rapporten har SVA tillsammans med bland annat Göteborgs universitet samlat stora mängder data som fortfarande analyseras. Det slutliga analysarbetet beräknas vara klart i juni.
Rapporten visar att laxarna troligtvis inte har varit påverkade av miljögifter i någon större utsträckning. Ett undantag är indikationen på miljögifter och nybildningen av röda blodkroppar i fiskarna från Torneälven, vilket bör undersökas vidare.
– Dessutom visar resultaten att det kan finnas en hormonell påverkan genom förhöjda glukosvärden i laxarna från Umeälven, samt förändrade halter av sköldkörtelhormoner i laxarna från Torneälven och Umeälven, säger tillförordnad statsveterinär Charlotte Axén vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Fler analyser kommer att göras under våren. De studier som gjorts av eventuell påverkan av brist på B-vitamin, tiamin, visar inte att sådan brist skulle vara ensam förklaring till sjukdomsproblemen. Göteborgs universitet kommer att analysera data djupare under våren. Ytterligare analyser kommer att göras av Stockholms universitet och SLU med inriktning på olika miljöfaktorer.
– Med den information som genereras genom alla dessa analyser kan vi komma ett eller flera steg närmare till att förstå varför laxarna i Östersjön, och även på Västkusten, uppvisar de olika sjukdomstillstånd som har beskrivits, säger Charlotte Axén.
– Oavsett vad minskningen orsakats av finns anledning att noggrant följa utvecklingen av bestånden och situationen, säger Sofia Brockmark, utredare på HaV.
Bakgrund
I Östersjön finns cirka 25 svenska bestånd av lax. The International Council for the Exploration of the Sea (ICES) har klassat 16 av dessa som vildlaxbestånd, några räknas som potentiella vildlaxbestånd och sju bestånd upprätthålls genom odling och utsättning av laxsmolt som kompensation för vattenkraftutbyggnad. Laxbestånden i Östersjön har generellt stärkts under de senaste 10 – 15 åren, främst på grund av att fiskeridödligheten reducerats och lägre yngeldödlighet i M74 än under 1990-talet.
– Under de senaste fem åren har det rapporterats om försvagade laxar och om ökande dödlighet hos vuxen lax i älvar innan leken på hösten. Laxarna har ofta drabbats av svampangrepp på huden som leder till döden. De bakomliggande orsakerna kan vara flera och en orsak som bland annat pekats på är tiaminbrist men också sjukdomar och fysiska skador, säger Sofia Brockmark.
Dödligheten har varierat mellan bestånden och mellan åren. Varför dödligheten är hög i vissa älvar och låg i andra är okänt. Det är inte känt om orsakerna står att finna under laxens tid i Östersjön eller/och om de olika förhållandena i älvarna kan vara en bidragande orsak. För några älvar, främst Ume-Vindelälven, har dödligheten varit så stor att den har bedömts påverka antalet laxungar. I Vindelälven visar 2018 års elfiskeundersökningar på att antalet årsungar av lax på några år gått från 30 – 40 årsungar/1oo m2 till under 0,2 årsungar/100 m2 vilket innebär en beståndskollaps.
– Den tidigare positiva utvecklingen för andra bestånd har avstannat och därför finns det särskild anledning att följa utvecklingen, säger Sofia Brockmark.
Mot bakgrund av detta har HaV bland annat SVA i uppdrag att tillsammans med andra experter fortsätta undersöka orsakerna till den ökade dödligheten. En tidigare utredning gjordes på uppdrag av HaV 2015 då man bland annat såg hudblödningar och svampangrepp på laxen i Umeälven och Mörrumsån.
För närvarande genomför HaV en översyn av fiskeregleringen i de mest utsatta älvarna. HaV har även uppdragit Göteborgs universitet att sammanställa den kunskap som finns om miljö- och hälsobetingad dödlighet, som till exempel M74 på laxyngel och svampangrepp på vuxen lax, med kunskap om parametrar i miljön som kan förklara denna dödlighet. Sådana parametrar skulle till exempel kunna vara balansen i ekosystemet, födotillgång, födosöksplatser i havet för olika laxbestånd, naturligt producerade miljögifter, miljögifter i laxens föda, tiamininnehåll och laxens tiaminförbrukning under olika delar av livscykeln och under olika förhållanden.
Länk till rapporten Fortsatta undersökningar av laxsjuklighet hos Statens veterinärmedicinska anstalt
Frågor & svar om laxen på havochvatten.se
HaV värnar om laxbeståndet genom nya förslag för kvotfördelning, redskapsanvändning och rapportering
Hoppande lax i Örekilsälven, Brålandsfallet Munkedal. Foto: Ingemar Pettersson, Azote/Havs- och vattenmyndigheten.
Nyheter
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) vill öka skyddet för laxbestånden i Östersjön och säkerställa att Sveriges laxkvot inte överskrids. I en remiss föreslår HaV ändrade bestämmelser för laxfiske och rapportering som möjliggör en väl fungerande fiskerikontroll.
Svenska bestånd av vild lax har visat en positiv utveckling de senaste tio åren. Detta beror till stor del av att ministerrådet successivt beslutat om lägre fiskekvoter. Men fortfarande är flera bestånd svaga, till exempel i Rickleån, Kågeälven, Testeboån och Emån. Det finns även tecken på att andra bestånd försvagas. Under senare år har flera bestånd drabbats av ökad dödlighet på laxyngel och vuxen lax främst i Vindelälven, Ljungan och Mörrumsån. Orsaker till ökad dödlighet på lax.
EU:s ministerråd tog i oktober 2018 beslut om laxkvoter för yrkesfisket i Östersjön för år 2019. HaV bedömer att det finns möjlighet att fördela 27 388 laxar till svenskt licensierat yrkesfiske och att fiske främst bör ske med fasta redskap nära älvmynningarna.
– Genom förslaget till kvotfördelning och fisketider vill vi anpassa fångstens storlek i förhållande till storleken för de enskilda bestånden. Vi ser till exempel ett särskilt behov av att skydda laxbeståndet i Ume-/Vindelälven och föreslår därför mer restriktiva bestämmelser för fiske i mynningsområdet till Umeälven, säger Håkan Carlstrand, utredare på enheten för fiskereglering på HaV.
Havs-och vattenmyndigheten föreslår också ändrade bestämmelser för fiske med bl.a. flytgarn och strömmingsfällor samt yrkesfiskets rapportering. En viktig del i skyddet av laxbestånden och uppföljning av fisket är den rapportering som yrkesfisket gör till HaV. HaV vill nu utveckla och förbättra rapporteringen ytterligare.
– Vi behöver få in uppgifter om antalet fångade laxar tidigare för att förbättra möjligheten att följa infiskningen och möjliggöra en bättre kontroll. Vi vill också att regelverket ska vara mer likvärdigt för alla yrkesfiskare, säger Elin Hedman, administrativ handläggare för fiskförvaltningen på HaV.
Förslaget går nu på remiss till bland annat länsstyrelser och fiskets organisationer. Remissvar ska vara inlämnade senast 8 april. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 maj 2019.
Här kan du läsa hela remissen.
Ny säsong av Fiskedestination på tv!
Johan Broman på fisketur i Fiskedestination.
Nyheter
Den femte säsongen av tv-serien Fiskedestination börjar sändas på TV4-Gruppens kanal Sportkanalen kl 22:30 tisdagen den 19 mars 2019. Samma vecka som respektive avsnitt sänds, repriseras avsnittet två gånger på Sportkanalen. Dessutom läggs alla avsnitt efter hand upp på fria TV4 Play. Sedan följer fler repriser senare under året och framöver, både på Sportkanalen och på TV12.
Vi växlar dessutom upp serien from i år. Den femte säsongen består av tolv entimmes avsnitt (44 minuter exkl reklam) till skillnad från tidigare säsonger då avsnitten varit en halvtimme långa (22 minuter exkl reklam).
Och så har jag haft mitt nya film- och redigeringsteam från Dry Fly Stories med mig det senaste året, vilket har lett till högre kvalitet än tidigare, på såväl film som på redigering.
För ett smakprov, Se här >>
Väl mött,
Johan Broman/Producent för och programledare i tv-serien ”Fiskedestination” på Sportkanalen, TV12 och TV4 Play
HaV-satsning: Fyra miljöfarliga vrak undersökta – olja och spökgarn bärgad
Foto: Marine Works AB
Nyheter
Fyra av de 30 mest miljöfarliga vraken i svenska vatten – Thetis, Sandön, Hoheneichen och Skytteren – har under 2017 och 2018 undersökts av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. För tre av dessa har HaV även gjort satsningar för att tömma dem på olja
– Vi är mycket nöjda med att ha kunnat göra flera säkra och lyckade vrakprojekt under 2018. Under 2019 fortsätter HaV arbetet med att undersöka fler vrak samt att tömma dem på olja och rensa dem från spökgarn, säger Fredrik Lindgren.
Det finns cirka 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster. Av dessa har 300 klassats som miljöfarliga av Sjöfartsverket i ett samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen, Statens Maritima Museer och Chalmers. Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara då de innehåller stora mängder olja som kan läcka ut okontrollerat. Från och med 2016 har HaV ett samordnande ansvar för utredning och bärgning av miljöfarliga ämnen och spökgarn från vrak.
Vraket Thetis ett pilotprojekt
Hösten 2017 kunde 730 liter olja pumpas upp från det första av de 30 mest miljöfarliga vraken, Thetis, som 1985 sjönk utanför Smögen på västkusten. Satsningen var ett pilotprojekt med ekonomiskt stöd av Naturvårdsverket. Efter en upphandling gick uppdraget att utföra själva bärgningen av olja till företaget Marine Works AB. Oljan från Thetis skickades sedan till företag som tar hand om miljöfarligt avfall.
– Vraket efter Thetis ligger nära en hamn, inte så djupt, är i förhållandevis god kondition och passade därför bra som pilotprojekt. Bärgningen av olja från gamla vrak har risker och arbetet måste kunna göras så säkert som möjligt, både för miljön och för människor. Därför används främst fjärrstyrda undervattensrobotar (Remotely operated underwater vehicles, ROV) i både undersökning och bärgning av olja, säger Fredrik Lindgren, utredare på enheten för havsmiljöförvaltning på HaV.
Under arbetet med att tömma Thetis på olja upptäcktes en 20 ton tung snörpvad i nylonmaterial insnärjd i vraket. Cirka tolv ton av spökgarnet kunde under 2018 bärgas och transporteras till Fiskareföreningen Norden AB i Smögen för återvinning.
Två vrak vid Skånes sydkust
Regeringen beslutade 2018 att satsa 25 miljoner kronor om året i tio år, totalt 250 miljoner kronor, för att minska miljörisker från vrak längs Sveriges kust. Enligt regeringen kan mellan ett och tre miljöfarliga vrak saneras per år. HaV ansvarar för satsningen.
– Inför beslut om vilket vrak som ska tömmas på olja bedömer vi sannolikheten för ett läckage, volymen av olja i vraket och var oljan troligtvis skulle hamna. Bedömningen görs med hjälp av riskvärderingsverktyget, VRAKA, som tagits fram av Chalmers tekniska högskola, säger Fredrik Lindgren.
Under hösten 2018 undersöktes ytterligare två av vraken på listan över de akut miljöfarliga. Det var vraken av fartygen Hoheneichen och Sandön som ligger cirka 12 till 22 kilometer från Skånes sydkust. Simuleringar med oljespillsverktyget SeaTrackWeb visade att ett okontrollerat oljeutsläpp från dessa vrak riskerade att hamna i närheten av Kåseberga och Ale stenar, för att sedan röra sig mot Ystad. I området finns två naturreservat, Norra Sandskogen och Hagestad. Området Sandhammaren-Kåseberga är också klassat som ett Natura 2000 område enligt EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv.
Inga läckage har rapporterats vid förlisningen av fartygen Sandön och Hoheneichen eller efteråt. Under augusti månad 2018 gjorde Kustbevakningen en videoundersökning som visade att vraken är intakta och utan några större hål.
– HaV:s arbete med de två vraken pågick under två veckor i november 2018. På de ställen där till exempel olje- och ballasttankar fanns enligt ritningarna borrades flera hål i skrovet. Trots detta så hittades ingen olja i vraken, vilket kan innebära att oljan sakta läckt ut under årens lopp, säger Frida Åberg, utredare på enheten för havsmiljöförvaltning på HaV.
Försvarets dykare undersökte Skytteren
I november 2018 genomförde HaV också en större operation vid vraket efter fartyget Skytteren tillsammans med Försvarsmakten. Skytteren förliste 1 april 1942 vid Måseskär utanför Lysekil i ett försök att föra ut krigsmaterial till de allierade. Vraket ligger på cirka 74 meters djup i ett område med en stark bottenström. Uppskattningsvis kan det finnas 400 – 500 kubikmeter olja kvar i vraket.
Undersökningarna genomfördes med hjälp av ubåtsräddningsfartyget HMS Belos. Djupdykare från Försvarsmaktens Dykeri- och navalmedicinska centrum DNC, Första ubåtsflottiljen och Fjärde sjöstridsflottiljen deltog samt läkare och sjuksköterska för medicinsk beredskap. Syftet med dykningarna var att öka kunskapen om hur man riskbedömer miljöfarliga vrak. Därför gjordes en detaljerad undersökning av vraket, mätningar av skrovets tjocklek och av vattenparametrar. Bärgning av olja från vraket Skytteren planeras i framtiden.
– Resultaten visar att Skytteren är mycket nedbrutet, bara fyra millimeter plåt återstår på vissa platser. Vi såg också ett mindre oljeläckage på vattenytan i området som härrör från vraket under arbetet. Starka yt- och bottenströmmar kommer att komplicera en framtida oljebärgningsoperation, säger Frida Åberg.
HaV:s bedömning är att en oljetömningsoperation av Skytteren med stor sannolikhet kostar mer än HaV:s årliga budget för arbete med miljöfarliga vrak, det vill säga mer än 25 miljoner kronor..
Under 2019 kommer HaV att arbeta vidare med de akut miljöfarliga vraken och utveckla metoder för undersökningar. Bland annat genomförs detaljerade undersökningar av fyra vrak och en till två bärgningsoperationer av olja och spökgarn planeras att utföras under 2019.
FAKTA MILJÖFARLIGA VRAK OCH SPÖKGARN
Ett 30-tal av cirka 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster utgör en akut miljöfara då de innehåller stora mängder olja som kan läcka ut okontrollerat. Detta inträffade 2014, då vraket efter fartyget Immen utanför Gotland plötsligt började läcka olja samt vid årsskiftet 2018/2019 då vraket efter fartyget Finnbirch utanför Öland läckte olja ur en bunkertank med 85 kubikmeter olja.
I den arbetsgrupp som arbetar med att bland annat ge underlag för riskbedömning och prioritering av miljöfarliga vrak ingår Havs- och vattenmyndigheten, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Statens Maritima Museer, Försvarsmakten (Marinen) och Chalmers tekniska högskola.
Ett läckage av olja från fartygsvraken påverkar främst djur, växter och organismer som lever i närområdet men kan också sprida sig till andra områden med vattenströmmar. Farliga ämnen som olja, polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) och tungmetaller tas upp av till exempel mikroorganismer som i sin tur sprider dem vidare upp i näringskedjan till fiskar och kräftdjur.
Borttappade eller dumpade fiskeredskap, så kallade spökgarn, kan fortsätta att fiska under lång tid och påverka bestånden av fisk och skaldjur. Plastmaterialet sönderfaller också till mikroplaster som kan tas upp av, och skada marina organismer.
Se filmer från arbetet med de miljöfarliga vraken
Läs mer om HaV:s arbete med miljöfarliga vrak
Läs mer om prioritering av miljöfarliga vrak