Är det något fiskevårdsområde i Gotland som du saknar så mejla in förslagen till Fiskemagasinet.se
Fiskevårdsområden i Gotland
Fiskeland Gotland », Fiskbestånden runt Gotland bygger på naturligt reproducerade och skyddsvärda stammar men odlad fisk (havsöring) från andra områden använder också kustområdet runt Gotland som uppväxtområde. Därför fångas en hel del fettfeneklippt fisk. Behåll gärna en klippt fisk men tänk efter en extra gång innan du avlivar en vild. Meddela också gärna fångst av märkta fiskar, antingen de är fettfeneklippta (havsöring) eller märkta med bricka (havsöring och gädda).
Östra Gotlands Fiskevård Vilt & Fritid », En ideell förening som sysslar med fiskevård, vattenvård, naturvård och viltvård för en rikare och mer levande trakt med högre livskvalitet, högre luftfuktighet och ett rikare fågelliv som följd – en räddning för strandsocknarna på östra Gotland. Deras arbetsområde sträcker sig från Katthammarsvik i Östergarns socken i norr och till söder om Tuten i Lau socken.
Föreningen består av olika personer en sammanslutning av spöfiskare, vattenägare, yrkesfiskare, fiskelägen, hamnar och näringsidkare m.fl. Fiskevården i de 9 åarna görs genom att de säkrar vattenföringen och reglering av detsamma med hjälp av fisktrappor med dammluckor. (typ ”kattluckor” envägs konstruerade av ÖGF). Åtskilliga våtmarker är planerade = säkrande av grundvattenförhållanden. De bedriver havsöringsreproduktion i åtta åar för närvarande. Den nionde, en mindre naturlig skogså som endast har sitt ursprung i källflöden och myr och med skogsmark och hällmark som omgivning, använder de som referens och jämförelseå, en riktig pärla.
För att trygga vattenförsörjningen behöver de många vattenreservoarer (fågelsjöar med mindre holmar där fåglar kan häcka), detta innebär även att grundvattenförhållandena säkras (mer vatten i brunnen). Före avrinningen till havet vill de också anlägga kväve & fosforfällor för att minska läckaget genom s.k. översilning (att släppa ut vatten där avslammning kan ske, visningsområden finns och ytterligare områden planeras) för att minska belastningen i Östersjön och på sikt få slut på utsläppen från reningsverken i Ljugarn och Katthammarsvik med olika metoder.
Samt att inget reningsverk släpper ut något utan att fekalier (avloppsslam) går till Biogasanläggning för utvinning av drivmedel till fordon kombinerat med våtmarker där växtligheten kan rena efter att biogasen har utvunnits som t.ex. Hampa, Salix, Rörflen m.fl. Biologisk rening planeras i vattenleden öster om Katthammsrsvik genom våtmarker steg 1 och steg 2. Genom anläggande av våtmarker med öar blir det samtidigt ett enormt fågelliv.